Kakaobönan

Jämfört med kaffe och te som nästan inte har något näringsvärde alls är kakaobönan mycket energirik. Kakaobönan innehåller:  50% fett  20-25% kolhydrater  15-20% protein  1,5% teobromin  5% vatten  3,5% mineraler och vitaminer, som t.ex. kalcium, järn, fluor, magnesium, kalium, natrium, fosfor, A-vitamin, tiamin, riboflavin och niacin. Choklad innehåller en mycket liten mängd koffein.

Det huvudsakliga stimulerande ämnet är teobromin som inte har lika stark effekt på centrala nervsystemet som koffein har. Det ger en "kick" utan någon av de giftiga effekter som ibland förknippas med koffein. Teobromin och koffein är alkaloider (liksom stryknin, morfin, kokain m fl) av familjen metylxantiner.  Choklad innehåller samma typ av antioxidanter som finns i rött vin. Dessa antioxidanter kan minska risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. I choklad finns också serotonin - en signalsubstans i hjärnan - som har samma goda inverkan på humöret som solljus. 

Det finns ett samband mellan att äta choklad och att vara lycklig. Choklad frigör nämligen anandamid som är en kroppsegen cannabinoid.   Tidigare trodde man att lyckokänslan berodde på att choklad innehåller fenyletylamin. Det är ett kemiskt ämne med lätt centralstimulerande effekt som också finns i hjärnan.  Det var i början av 80-talet som Michael Liebowitz - forskare och författare till boken The Chemistry of Love - sade till reportrar att choklad innehåller massor av fenyletylamin. Det han inte visste (eller lät bli att tala om för att göra artikeln bättre) är att fenyletylamin snabbt bryts ner av enzymet MAOB (monoaminoxidas-B). Utan en MAO-hämmare är mängden som når hjärnan knappt mätbar.  Någon har räknat ut att för att fenylteylamin ska ge någon som helst effekt måste du äta ca 15 kg choklad.

Ryggraden i kakao är epikatekin
Om man nu ska söka kärnan i kakaons hälsobringande egenskaper, så pekar stor del av forskningen mot epikatekinet - en specifik antioxidant som påverkar utsöndringen av kväveoxid i blodomloppet.
Kallpressad, koncentrerad kakao är en extremt nyttig bärare av denna välgörare för vår hälsa.
I kakaofrukten finns en hög koncentration av flavonoider, som binds till sockermolekyler. Det är där som epikatekinerna finns. De är effektiva antioxidanter, som minskar oxideringen det dåliga kolesterolet LDL. Dessutom hämmar de bildningen av blodplättarna, som kan klumpa ihop sig och bilda blodproppar. Samma ämnen tycks också stärka immunsystemet. Allt detta enligt ett stort antal studier gjorda av framförallt amerikanska och japanska forskare.
De hälsobringande underverken i blodkärlen sker i endotelet – en grekisk term för något helt avgörande för oss. Lite vanvördigt kan endotelet liknas vid att vara innerslangen i ett cykeldäck.
Endotelets roll i blodkärlen är att vara en reglerbar barriär mellan blodet och den omgivande vävnaden, samt att frisätta substanser som påverkar de glatta muskelcellerna och därmed stimulerar blodcirkulationen. Dessa muskelceller omger endotelet och reglerar storleken på blodkärlen genom sammandragning eller avslappning.
Detta regleras delvis av kväveoxid från endotelet som sprids till de glatta muskelcellerna som då släpper spänningen och relaxar. Epikatekin stimulerar kort sagt utsöndringen av kväveoxid som kan få spända muskler kring blodkärlen att slappna av. Dessutom hämmar epikatekiner tillväxten av plack inne i blodkärlen och bidrar därmed till ett friare flöde. Blodets framkomlighet ökar, från hjärtat till de yttersta kapillärerna och tillbaka till hjärtat.
Även endoletets anti-inflammatoriska egenskaper har visat sig öka.
På så sätt kan en person med till exempel kärlkramp och högt blodtryck få ett friskt blodflöde genom att äta epikatekiner. Andra kända hälsoeffekter är till exempel bättre tandkött, varmare händer och fötter.
Ett bättre blodflöde kan bidra till bättre hälsa i alla kroppens organ. Detta är möjligt då hela det cirkulatoriska systemet, från hjärtat till minsta kapillär, täcks på insidan av endotel. Därmed kan epikatekinet göra nytta för vår hälsa överallt där det finns blod!
Translate